Kategoriarkiv: Allmänt

Svaren finns i de digitala arkiven

Det är via de digitala arkiven som vi släktforskare kommer åt historiens hemligheter. Tack vare att alla kyrkböcker fram till 1895 digitaliserats och väldigt många därefter kan vi nå dem via datorn och nätet. Egentligen är det ganska fantastiskt.

Här kan jag sitta med datorn i knäet och bläddra i gamla kyrkböcker från 1600-talet. 1633 satt komministern Erici Benedicti i Västrums dåvarande prästgård och skrev upp de som fötts under året. Idag kan vi läsa exakt vad han skrev, det är bara några klick bort:

Denna kyrkbok från Gladhammar 1633 finns även i de digitala arkiven.
Bild från Gladhammars äldsta kyrkbok, från det digitala arkivet. Källa: Gladhammar (H) C:1 (1633-1707) Bild 4 / Sida 1.

Zacharias och Erici Benedicti var två bröder som båda blev präster. Erici var komminister i Västrum och Zacharias var kyrkoherde i Gladhammar på 1630-talet. Bröderna var söner till Benedictus Nicolai Cornukindius som var kyrkoherde i Odensvi 1586–1610.

Ericus anteckningar i Gladhammars och Västrums allra äldsta kyrkbok kan vi fortfarande läsa. Han börjar skriva i boken 1633 och noterar de som föds, vigs och dör. Han har en vacker och sirlig handstil med fina slängar på versalerna. Att det verkligen är han som skriver, och inte storebror kyrkoherden, har jag fått veta av släktforskarkollegan, som följt den här familjen i sin forskning. Hon har lärt sig känna igen Ericus handstil från både Västrum och Odensvi socknars kyrkböcker.  Den informationen tackar jag för!

Under tiden i Västrum fick Erici sex barn. Hans son Bengt föds den 14 april 1633 och är ett av de allra första barnen som han noterar i födelseboken. Den förste som dör det året är Nils i Riskebo, som ligger norr om Blankaholm. Vad han hette i efternamn står inte, men om vi antar att det är en gammal man som dött kan han vara född i mitten av 1500-talet.

Tanken svindlar lite när jag inser vilka tidsrymder som överbryggas när jag läser detta. Jag måste erkänna att det är ganska så fascinerande att i dag läsa det här som skrevs för nästan 400 år sedan.

1640 återvände Erici hem till Odensvi och blev komminister och senare kyrkoherde där. Han avslutade sin prästgärning i Rumskulla där han dog 1675. Så han hann skriva en hel del i kyrkböckerna under sina drygt fyra decennier som präst.

Sorterar bokmärken

Under årens lopp har jag samlat på mig en massa bokmärken (favoriter) i mappen Släktforskning i min webbläsare. Så många att det nu har blivit svårt att ha överblick. Några har jag till och med bokmärkt ett par gånger, för att jag inte hittat det första. Det är ganska ohållbart att ha så många huller om buller, om jag ska ha någon nytta av dem.
Här om dagen diskuterade jag sociala medier i ett släktforskningssamtal och plötsligt kom jag att tänka på Pinterest, som jag bara kastat ett hastigt öga på förut. Nu kollade jag upp det lite bättre, och fattade direkt vad jag ska ha det till.
Det blev en släktforsknings-Pinterest.

pinterest

Nu har jag gjort ett antal anslagstavlor av mina bokmärken. Det gäller att hitta en bra struktur från början, för jag märkte snart att släktforskning är ett alldeles för stort begrepp.
Nya pins hamnar alltid överst. Jag hade gärna grupperat dem inbördes, men har inte kunnat förstå hur det skulle gå till. Det är den enda nackdelen, tycker jag.

Så här har jag delat upp dem:
Släktforskning: Föreningar, organisationer, portaler och liknande.
Släktforskningsresurser: Sökbara databaser, nyttig och användbar information mm. Den här anslagstavlan är den största.
Släktforskare: Privata hemsidor och bloggar.
Migrantforskning: Hemsidor som jag haft nytta av när jag forskat om emigranter eller immigranter. Mest är det sidor i USA, men också Finland, Danmark och Tyskland.
Släktforskningsföretag: Företag i branschen.
Släktforskningsprogram: Hemsidor där man kan köpa eller ladda ner gratis program för att bygga släktträd.
Troligen blir det också en diversesida med allt det där som är svårt att kategorisera.

Jag kommer att fortsätta fylla på med länkar, för jag har en del kvar. Och jag tar gärna emot tips av dig om sådant som bör finnas med där. Kommentera här i bloggen, eller skicka ett mail till mig på info@slaktforskaren.se

Från hemtrakterna

HNEgentligen borde det här inlägget legat ihop med det förra. Men nu handlar det om uppmärksamhet i mina hemtrakter.

Den 8 augusti hade Hallands Nyheter en artikel om mig. Klicka på bilden så kan du nog läsa den om du har bra ögon.

Artikeln handlar inte om min skrivhandbok för släktforskare utan om att släktforska. Hallands Nyheter är min hembygds tidning, den jag växt upp med. I trakterna av Falkenberg och Varberg har jag fortfarande en hel del släktingar kvar, och många mer avlägsna släktingar som jag inte känner till. Förrän nu.

Tack vare artikeln har jag fått kontakt med en kusin till min mamma och en tremänning. De kände igen bilden, det kolorerade fotografiet på min mormors familj från 1926. Kusinen har nu delat med sig till mig av den släktforskning han själv gjort, och han har fått lite nya uppgifter av mig. Jag hoppas kunna träffa honom vid något tillfälle när jag är hemma i trakten igen. Sådant här är verkligen glädjande.

Tack vare släktforskningen har jag fått kontakt även med flera andra mer avlägsna släktingar. Det är en fin bonus.

 

Medialt intresse med mera för Skriv för din släkt!

Nu är det snart tre månader sedan jag blev klar med min skrivhandbok Skriv för din släkt!. Jag har fått så mycket positiv respons och så många jättetrevliga kontakter tack vare den, så det känns varmt i hjärtat.

Nu måste jag nog få skryta lite. 🙂 Så här skriver en köpare i ett mail ”Jag är dig verkligen tacksam – trots att jag är litteraturvetare och svensklärare så gav det mig så mycket att läsa din bok. Nya sätt att se saker, ny inspiration!” En annan har mailat: ”Din bok är utskriven och jag läser med förtjusning. Tycker den är en tillgång för varje forskare redan från början.”

Sådan respons är så himla kul att få. 🙂 Läs mer

Vart tog Otto Wigren vägen?

De senaste dagarna har jag forskat lite om en person som heter Otto Wigren. Han föddes i Törnsfall 1872 och under ett par olika perioder bodde familjen i Gunnebo, där hans far var murare. Sista gången jag hittar honom i en husförhörslängd är i Gladhammar AI:21 sidan 253:

Hfl Gladhammar AI:21 sid 253
Källa: Arkiv Digital Gladhammar AI:21 (1891-1895) Bild 272 / sid 253

Hans far har dött 1887 och här dör hans mor 1894. Systern emigrerar till Norra Amerika året efter. Otto flyttar till Västervik i mars 1895. Det skriver prästen. Men Otto finns inte bland de inflyttade i Västervik. Så jag funderar mycket på vad som hände. Ångrade han sin planerade flyttning? Väntade han ett tag efter att han fått flyttbetyget, och flyttade senare? Men då borde han funnits med i inflyttningslängden för Västervik under det året. Kanske flyttade han aldrig till Västervik utan drog iväg till Stockholm direkt. För där hittar jag honom senare i livet.

Det här kräver mer forskning.

Otto Wigren finns inte i min egen släkt utan ska vara med i en artikel jag ska skriva till vår släktforskningstidning för publicering nästa år. Så jag hinner nog reda ut detta lite mer tids nog. Intressant är det i alla fall.

Andra bloggar om: