Kategoriarkiv: Kyrkböcker

Svaren finns i de digitala arkiven

Det är via de digitala arkiven som vi släktforskare kommer åt historiens hemligheter. Tack vare att alla kyrkböcker fram till 1895 digitaliserats och väldigt många därefter kan vi nå dem via datorn och nätet. Egentligen är det ganska fantastiskt.

Här kan jag sitta med datorn i knäet och bläddra i gamla kyrkböcker från 1600-talet. 1633 satt komministern Erici Benedicti i Västrums dåvarande prästgård och skrev upp de som fötts under året. Idag kan vi läsa exakt vad han skrev, det är bara några klick bort:

Denna kyrkbok från Gladhammar 1633 finns även i de digitala arkiven.
Bild från Gladhammars äldsta kyrkbok, från det digitala arkivet. Källa: Gladhammar (H) C:1 (1633-1707) Bild 4 / Sida 1.

Zacharias och Erici Benedicti var två bröder som båda blev präster. Erici var komminister i Västrum och Zacharias var kyrkoherde i Gladhammar på 1630-talet. Bröderna var söner till Benedictus Nicolai Cornukindius som var kyrkoherde i Odensvi 1586–1610.

Ericus anteckningar i Gladhammars och Västrums allra äldsta kyrkbok kan vi fortfarande läsa. Han börjar skriva i boken 1633 och noterar de som föds, vigs och dör. Han har en vacker och sirlig handstil med fina slängar på versalerna. Att det verkligen är han som skriver, och inte storebror kyrkoherden, har jag fått veta av släktforskarkollegan, som följt den här familjen i sin forskning. Hon har lärt sig känna igen Ericus handstil från både Västrum och Odensvi socknars kyrkböcker.  Den informationen tackar jag för!

Under tiden i Västrum fick Erici sex barn. Hans son Bengt föds den 14 april 1633 och är ett av de allra första barnen som han noterar i födelseboken. Den förste som dör det året är Nils i Riskebo, som ligger norr om Blankaholm. Vad han hette i efternamn står inte, men om vi antar att det är en gammal man som dött kan han vara född i mitten av 1500-talet.

Tanken svindlar lite när jag inser vilka tidsrymder som överbryggas när jag läser detta. Jag måste erkänna att det är ganska så fascinerande att i dag läsa det här som skrevs för nästan 400 år sedan.

1640 återvände Erici hem till Odensvi och blev komminister och senare kyrkoherde där. Han avslutade sin prästgärning i Rumskulla där han dog 1675. Så han hann skriva en hel del i kyrkböckerna under sina drygt fyra decennier som präst.

Vart tog Otto Wigren vägen?

De senaste dagarna har jag forskat lite om en person som heter Otto Wigren. Han föddes i Törnsfall 1872 och under ett par olika perioder bodde familjen i Gunnebo, där hans far var murare. Sista gången jag hittar honom i en husförhörslängd är i Gladhammar AI:21 sidan 253:

Hfl Gladhammar AI:21 sid 253
Källa: Arkiv Digital Gladhammar AI:21 (1891-1895) Bild 272 / sid 253

Hans far har dött 1887 och här dör hans mor 1894. Systern emigrerar till Norra Amerika året efter. Otto flyttar till Västervik i mars 1895. Det skriver prästen. Men Otto finns inte bland de inflyttade i Västervik. Så jag funderar mycket på vad som hände. Ångrade han sin planerade flyttning? Väntade han ett tag efter att han fått flyttbetyget, och flyttade senare? Men då borde han funnits med i inflyttningslängden för Västervik under det året. Kanske flyttade han aldrig till Västervik utan drog iväg till Stockholm direkt. För där hittar jag honom senare i livet.

Det här kräver mer forskning.

Otto Wigren finns inte i min egen släkt utan ska vara med i en artikel jag ska skriva till vår släktforskningstidning för publicering nästa år. Så jag hinner nog reda ut detta lite mer tids nog. Intressant är det i alla fall.

Andra bloggar om:

Vad hände på Gotland?

I min släktforskning har jag stött på anfäder och anmödrar på Gotland som anges som ”frigiven” i husförhörslängden. Detta sker i Rone församling i husförhörslängden 1807-1827 och det gäller flera familjer. Jag har också stött på det i ytterligare någon församling just vid den här tiden, då med årtalet 1804.

husförhörslängd Rone församling

Hur kan jag få veta vad detta innebär?

Jag har hört mig för bland släktforskare, bland annat på Gotland, men inte fått någon förklaring.

En tanke jag haft är att de kunde varit krigsfångar under Rysslands tillfälliga ockupation av Gotland 1808. Då pågick finska kriget mellan Sverige och Ryssland och ryssarna intog Gotland den 22 april, under ledning av den ryske konteramiralen Bodisco. Ryssarna landsteg i Slesviken och gick mot Hemse. Svenskarna landsatte fyra bataljoner i Sandviken den 14 maj. Det blev ingen strid utan två dagar senare kapitulerade Bodisco och ryssarna lämnade ön den 18 maj. Några krigsfångar lär aldrig ha tagits under den här korta ockupationen. Dessutom är det både män, kvinnor och barn som ”frigifvits” och det gör den här teorin än mer osannolik. Dessutom finns ju anteckningen från 1804, som gäller en man från Västerlaus i Burs socken.

Det kan inte heller betyda att dessa människor blivit frireligiösa och lämnat kyrkan, för det blev inte tillåtet förrän 1858. Så vad kan det betyda?

Min egen teori är att det har med att göra hur de sköter sitt kristendomskunnande. Antingen att de är så kunniga att prästen inte längre anses sig behöva förhöra dem. Eller att kunskaperna är så dåliga att prästen inte anser det meningsfullt att förhöra dem mer. De kan ju ha varit obstinata och hade kanske varit frireligiösa om det varit tillåtet.

Men jag vet alltså inte alls. Det är en gåta.

Andra bloggar om:

Ute på Käringön

Varför är Käringön så känd? Jag vet inte. Kanske beror det på Evert Taube? Idag har jag i alla fall varit där, för första gången i livet. Två av eleverna skulle dit för att göra reportage om sjöräddningen.

käringön

Käringön ligger långt ute i havsbandet och färjan dit från Hälleviksstrand tog ungefär 20 minuter. Det är många hus på Käringön och det ser ut ungefär som i fiskelägena på land.

käringön

Dagen har varit riktigt julihet och stillastående och det var skönt med lite fartvind på färjan.

käringön

Precis som i Mollösund är det många som reparerar sina hus. Jag undrar hur han tagit sig dit? Krupit på taket förmodligen.

käringön

På den lilla ön längst bort, till höger, ligger ett ensamt litet hus, utan skydd mot väder och vind.

Käringön har över hundra bofasta läser jag och jag undrar hur det är här på vintern. Den här vintern, med alla stormar och snön?

Det är nog bistert många gånger även i vår tid. Men värre var det förr, när fler gick under på sjön.

käringön

I kyrkan finns minnestavlor över de Käringöbor som drunknat till sjöss. Den siste är noterad 1966. Säkerheten är större idag i både fiske- och lastfartyg. Jag tänker på dem jag hittat under min släktforskning som också drunknat vid oväder till havs, bland andra en far och hans son från Vamlingbo på Gotland den 25 september 1827.

Den här dagen drunknade Lars Jacobsson, hans äldste son Hans och bonden Botel Christensson i Austres. Hans är bara 23 år gammal, han är sergeant och har lagt till efternamnet Laurin. När han dör är han troligen gift med den 21-åriga Anna Severinsdotter från Austres. Prästen skriver i dödboken att de: ”…voro endast tillsammans i nära 2 år, levde som makar, och nu går hon ensam qvar med en lika sörjande svärmor, hvilka bägge på en gång förlorade sina jordiska nöjen. Gud hugsvale och tröste dem!”:

drunkning Vamlingbo 1827

Alla tre drunknade begravdes i en och samma grav.

Delar av min släkt kommer från Bohuslän men längre norrut och från inlandet.

Lysning 1831

Några lediga dagar ger mig tillfälle till mer släktforskning. Kommer jag någonsin att sluta fascineras av dessa djupdykningar i mikrohistorien?

För en stund sedan hittade jag i kyrkoarkivet lysningsnoteringen för min farfars morföräldrar 1831. De hette Olof Nilsson (son till Nils Näsman i föregående inlägg) och Katrina Arvidsdotter och gifte sig den 19 november i Hjertum i Bohuslän.

lysning 1831

Så här står det i prästens anteckning (med reservation för feltolkning):

”1831 8/10 utgafs lysning för drängen Olof Nilsson från Neder Torp och pigan Cathrina Arfwidsdotter från Tomten. Han född här den 1805 22/1 flyttat? 3 års tid i Torsh återkom med Bonei 1823 24/10 af Pr Åhllottem. Hon född här den 1809 23/10 har ständigt vistats i församlingen. Ingen släktskap. Båda utan annan ägta förbindelse. Pigan ??? samt dess fader enkl Arfwid Roth vid Öggärdet närvarande förklarade sitt bifall. Ingen bevittning ?? ?? Charta betaltes?. Lystes 1a gång i Hjertums kyrka 1831 9/10. Vigdes den 19 nov 1831.”

Jag tycker att det är ganska svårt att läsa och tyda, mer vana släktforskare klarar nog det bättre. Men man får lägga pusselbit till pusselbit, och även ta hjälp av varandra.

Andra bloggar om: