Kategoriarkiv: Kyrkböcker

Ute på Käringön

Varför är Käringön så känd? Jag vet inte. Kanske beror det på Evert Taube? Idag har jag i alla fall varit där, för första gången i livet. Två av eleverna skulle dit för att göra reportage om sjöräddningen.

käringön

Käringön ligger långt ute i havsbandet och färjan dit från Hälleviksstrand tog ungefär 20 minuter. Det är många hus på Käringön och det ser ut ungefär som i fiskelägena på land.

käringön

Dagen har varit riktigt julihet och stillastående och det var skönt med lite fartvind på färjan.

käringön

Precis som i Mollösund är det många som reparerar sina hus. Jag undrar hur han tagit sig dit? Krupit på taket förmodligen.

käringön

På den lilla ön längst bort, till höger, ligger ett ensamt litet hus, utan skydd mot väder och vind.

Käringön har över hundra bofasta läser jag och jag undrar hur det är här på vintern. Den här vintern, med alla stormar och snön?

Det är nog bistert många gånger även i vår tid. Men värre var det förr, när fler gick under på sjön.

käringön

I kyrkan finns minnestavlor över de Käringöbor som drunknat till sjöss. Den siste är noterad 1966. Säkerheten är större idag i både fiske- och lastfartyg. Jag tänker på dem jag hittat under min släktforskning som också drunknat vid oväder till havs, bland andra en far och hans son från Vamlingbo på Gotland den 25 september 1827.

Den här dagen drunknade Lars Jacobsson, hans äldste son Hans och bonden Botel Christensson i Austres. Hans är bara 23 år gammal, han är sergeant och har lagt till efternamnet Laurin. När han dör är han troligen gift med den 21-åriga Anna Severinsdotter från Austres. Prästen skriver i dödboken att de: ”…voro endast tillsammans i nära 2 år, levde som makar, och nu går hon ensam qvar med en lika sörjande svärmor, hvilka bägge på en gång förlorade sina jordiska nöjen. Gud hugsvale och tröste dem!”:

drunkning Vamlingbo 1827

Alla tre drunknade begravdes i en och samma grav.

Delar av min släkt kommer från Bohuslän men längre norrut och från inlandet.

Lysning 1831

Några lediga dagar ger mig tillfälle till mer släktforskning. Kommer jag någonsin att sluta fascineras av dessa djupdykningar i mikrohistorien?

För en stund sedan hittade jag i kyrkoarkivet lysningsnoteringen för min farfars morföräldrar 1831. De hette Olof Nilsson (son till Nils Näsman i föregående inlägg) och Katrina Arvidsdotter och gifte sig den 19 november i Hjertum i Bohuslän.

lysning 1831

Så här står det i prästens anteckning (med reservation för feltolkning):

”1831 8/10 utgafs lysning för drängen Olof Nilsson från Neder Torp och pigan Cathrina Arfwidsdotter från Tomten. Han född här den 1805 22/1 flyttat? 3 års tid i Torsh återkom med Bonei 1823 24/10 af Pr Åhllottem. Hon född här den 1809 23/10 har ständigt vistats i församlingen. Ingen släktskap. Båda utan annan ägta förbindelse. Pigan ??? samt dess fader enkl Arfwid Roth vid Öggärdet närvarande förklarade sitt bifall. Ingen bevittning ?? ?? Charta betaltes?. Lystes 1a gång i Hjertums kyrka 1831 9/10. Vigdes den 19 nov 1831.”

Jag tycker att det är ganska svårt att läsa och tyda, mer vana släktforskare klarar nog det bättre. Men man får lägga pusselbit till pusselbit, och även ta hjälp av varandra.

Andra bloggar om:

Kladd från en präst

Just nu har jag snöat in på mikrohistoria och har hållit på med släktforskningskursen hela dagen. Det går som regel bra att söka i kyrkoarkiven men ibland är det svårt.

Så här kan det se ut:

Husförhörslängd i Vittaryd

Det är prästen i Vittaryd i Småland som kring förrförra sekelskiftet, för omkring 200 år sedan, kladdat rejält i husförhörslängden. Med följd att jag har väldigt svårt att läsa de uppgifter jag vill ha tag på.

Sådant här har nog alla släktforskare stött på. Men har prästen skrivit så här fint, då blir man glad:

Husförhör i Hallen

Detta är skrivet av prästen i Hallens församling i Jämtland i slutet av 1800-talet.