Kategoriarkiv: Skrivande

Släktböcker på gång

Ibland är det bra med en extra helgdag och en klämdag. Igår och i förrgår har jag ägnat det mesta av tiden åt att färdigställa två släktböcker. En om min mammas släkt och en om min pappas. Det är nog över tio år sedan jag började skriva på dem men först nu är det dags för tryckning. Jag har släktforskat och skrivit parallellt.

Tidigare i vår har jag gjort klart och tryckt en provbok för vardera boken. Det är först när jag har en tryckt bok i handen som jag verkligen ser vad som behöver ändras. Det är ju inte bara fel som ska rättas, det är också sådant jag efter hand ser kan bli bättre om jag gör på ett annat sätt.

Jag har lovat mina släktingar att böckerna ska bli klara i sommar, så att de som vill ha respektive bok då ska kunna beställa. Men allt måste vara kontrollerat och rätt, och jag vill vara nöjd innan jag släpper iväg böckerna till andra. Att släppa taget om sin bok kan vara svårt, det finns alltid mer att förbättra.

De båda böckerna är sinsemellan lite olika. Min pappas släktbok (till vänster) handlar till stor del om hans familj, alltså mina farföräldrar och deras barn (min pappa och hans sju syskon). Flera av mina kusiner har t ex bidragit med berättelser om sina föräldrar. Därför ska den boken bara spridas inom vår egen släkt eftersom den handlar om personer som lever idag (vi kusiner och våra barn). Dessutom ingår förstås vår släkthistoria, så långt den gått att hitta.

Båda böckerna innehåller berättelser om släkten. Det är inte kataloger över släktingar, med ansedlar och uppställda fakta om olika familjer. I stället har jag utsnitt från släktträdet ihop med texten, och hela släktträdet längst bak, uppdelat i lagom bitar så att det är läsligt.

I den första versionen blev pappas släktbok en alldeles för tjock bok, 340 sidor. Alldeles för dyr att trycka och tung att hålla i. Därför gör jag nu om den. Jag har ändrat layouten så att mer text får plats på varje sida, några få bilder har tagits bort och ytterligare några har jag minskat i storlek. Då har jag fått ner antalet sidor till 280 i stället, vilket i alla fall är mer rimligt även om det fortfarande är en tjock bok.

Min mammas släktbok har jag nu gjort i en första del. En del 2 ska bli klar inom några år. Först hade jag tänkt att ha med hela släkten i boken, men då blir den också alldeles för tjock. Så ganska snart bestämde jag mig för att dela upp det. I denna del 1 berättar jag om mina morföräldrar och de närmaste generationerna före dem, men med nedslag i vissa släktgrenar ända till 1500-talet. Del 2 kommer att handla om en hel del av de släktingar som levde på 1600- och 1700-talet. Min mamma har en väldokumenterad och stor släkt och det finns mycket att berätta.

En anledning till denna uppdelning av mammas släktbok är att fem av min mammas syskon ännu lever. I del 1 kommer de att företrädesvis kunna läsa om människor de själva känner till och har hört talas om, som t ex sina mor- och farföräldrar och dessas syskon. Alltså de som är mer nära dem än min generation.

I boken om min mammas släkt skriver jag inte om min mamma och hennes syskon, för det har redan en av mina mostrar gjort i en bok från 2015. Därför handlar denna bok nästan uteslutande om folk längre tillbaka, i stort sett alla är döda, och därför kommer jag också att sprida den boken till fler utomstående. Den ska vem som helst som är intresserad kunna köpa.

Det här har jag funderat en hel del på under arbetets gång, och kommit fram till detta. Jag ska också dela upp mammas släktbok så att det blir en del om min morfars släkt och en del om min mormors, för dem som bara är intresserade av den ena eller den andra delen. Alltså olika delversioner av samma bok. Under årens lopp har jag haft många kontakter med mer eller mindre avslägsna släktingar som jag tror är nyfikna på hur boken blivit, t ex de som bidragit med bilder eller annan hjälp.

Det är mycket att fundera på när man gör släktbok.

Parallellt med arbetet arbetet med min mammas och pappas släktböcker har jag också hållit på med en bok om mina barns farmors släkt. Den släkten kommer dels från Gotland, dels från Småland, Blekinge och Västmanland. I vår gjorde jag en provbok av den, men bara fastlandsdelen (Gotlandsdelen är inte klar än) i en billigare variant med mjuka pärmar. När den är helt klar ska den också ha hårda pärmar och kommer att bli på omkring 200 sidor.

Att kunna göra böcker om släkten är verkligen roligt. Tidigare har jag gjort en om min ena svärdotters släkt, en första version om min pappas släkt till min farbrors hundraårsdag 1919 och en släktbok till en svägerska. Plus släktböcker åt kunder. Det är lika roligt varje gång en färdig bok anländer från tryckeriet.

Skrivhandboken

För en dryg månad sedan började Släktforskarförbundets Rötterbokhandel sälja min e-bok ”Skriv för din släkt!” och det har gått väldigt bra. Där är det den första e-boken som säljs så detta är förstås ett test för bokhandeln också. Jag tror personligen att släktforskningsmarknaden är mogen för e-böcker. Vi släktforskare är nu en ganska datorvan skara även om det finns en äldre generation som till viss del inte har börjat använda datorer i släktforskningen.

Skrivhandboken har sålt väldigt bra, över min förväntan. Mer än 500 exemplar är sålda, och det är jag väldigt glad för. Jag har fått en del förfrågningar om den kommer som pappersbok, så jag förstår  att det finns en efterfrågan på det också. Men problemet med pappersböcker är att de måste tryckas i ganska stora upplagor för att få ner det till en rimlig kostnad.

Fördelen med en e-bok är att det inte innebär någon tryck- och distributionskostnad. Kostnader finns ju, inte minst för arbetet med själva boken, men också för den tekniska lösningen och att skapa själva e-boken. Detta gör att priset kan hållas nere. Min e-bok kostar 110 kronor nu. Skulle jag tryckt den hade priset helt säkert blivit minst 250 kronor, plus portokostnad. En nackdel med e-böcker kan vara att det är en minskad överblickbarhet. Jag kan inte bläddra på samma sätt som i en pappersbok, och till och med titta på två sidor samtidigt.

Jag tror på e-böcker. Vi som släktforskar har stor nytta av litteratur, det är min erfarenhet. Inte bara handböcker om hur man gör utan också böcker inom ämnet historia, både på makro- och mikronivå. Jag vill ju veta mycket mer om mina tidigare släktingars livsvillkor för att förstå min historia bättre. Vad åt dem till vardags, vad trodde de på, vilka livsval kunde de göra, vilka lagar och regler styrde deras liv? Det här måste jag läsa mig till, och min bokhylla med historielitteratur börjar bli ganska överfull nu. Pappersböcker har inte spelat ut sin roll, långt ifrån.

Nu planerar jag fler e-böcker för släktforskare. Vi får se vad det blir av mina planer.

Böcker för släktforskare

Vill du få inspiration att skriva om din släkt så läs om andra släkter! Det uppmanar jag alla släktforskare. Det finns så många bra släkt- och familjeberättelser, och en hel del romaner, som bygger på släktforskningsuppgifter. Det vill säga det vi vet om de som varit före oss, både från privata dokument, från offentliga arkiv och från det vi hört berättas. Fler boktips kommer.

Här är några boktips för släktforskare:

Karin Edvall De bortglömdas skuggor,  kom i ny och reviderad utgåva 2012. I boken berättar hon om ett antal historiska kvinnor, vanliga människor, som hon hittat i arkiven. Det är utsatta kvinnor, de som döms för brott, de som är prostituerade, de som är vansinniga, de som trätt med sina makar eller övergett sina barn. Men här finns också barnmorskan Greta Stina Johansdotter från Örträsk och den omyndiga hustrun Elisabet Nilsdotter som födde 17 barn under 23 års tid. Det sjuttonde barnet tog hennes liv. Genom de här kvinnorna som exempel får vi en rejäl lektion i svensk kvinnohistoria. Karin Edvall har både utforskat kvinnornas egen historia och de omständigheter under vilka de levde, vilka villkor som styrde deras liv och hur samhället då såg ut. 1700- och 1800-talet stiger fram för oss, ur kvinnoperspektiv.

Lars Andersson: Ljus från ingenstans. De levandes land. Lars Andersson har skrivit sin släkthistoria i två delar. Detta är romaner, inte dokumentärberättelser. Han fabulerar, med författarens frihet, men har använt fakta från arkiven. Böckerna handlar om människorna i byn Hedås i Grava socken, söder om Forshaga i Värmland. Det är här hans fars släkt bott sedan 1600-talet och det är här han själv tillbringat många somrar. Den första boken kom ut 2008 och heter Ljus från ingenstans. Den handlar om tiden från den första bosättningen i Hedås på 1600-talet, och fram till sent 1800-tal. Nästa roman, med titeln De levandes land, gavs ut 2012. Den tar vid där den första slutar och sträcker sig till 1950-talet, men delvis fram till idag. Det börjar med bonden Knut Nilsson i Hedås, vars hemman blir skattelagt 1625. Hedås ligger vid Klarälven, öster om stranden och utgör en remsa mark mellan vatten och berg. Knuts hemman utvecklas till en by med flera gårdar och finns kvar än idag. De flesta i byn är släkt med varandra men allt eftersom nya generationer kommer till tunnas släktbanden ut, men lever ändå kvar. Vi följer dem, generation efter generation, ända fram till idag. Det han gjort i dessa två böcker är det som många släktforskare önskar sig, att kunna skriva en levande släkthistoria och lyfta fram många olika livsöden i ljuset, så att de blir människor av kött och blod, tårar och glädje. Lars Andersson är noga med att påpeka att det är romaner, påhittade berättelser. Han har använt sig av alla tillgängliga arkiv där det finns uppgifter om Hedåsborna och har med författarens frihet lagt till människors tankar, känslor och handlingar. Läs mer

Medialt intresse med mera för Skriv för din släkt!

Nu är det snart tre månader sedan jag blev klar med min skrivhandbok Skriv för din släkt!. Jag har fått så mycket positiv respons och så många jättetrevliga kontakter tack vare den, så det känns varmt i hjärtat.

Nu måste jag nog få skryta lite. 🙂 Så här skriver en köpare i ett mail ”Jag är dig verkligen tacksam – trots att jag är litteraturvetare och svensklärare så gav det mig så mycket att läsa din bok. Nya sätt att se saker, ny inspiration!” En annan har mailat: ”Din bok är utskriven och jag läser med förtjusning. Tycker den är en tillgång för varje forskare redan från början.”

Sådan respons är så himla kul att få. 🙂 Läs mer

Skrivhandboken är klar

ettaEgentligen borde jag haft releaseparty idag. Eller i går. För sent igår kväll blev vi äntligen klara med min nya bok, en handbok i att skriva sin släktberättelse. Själva innehållet har varit klart ett tag, men det är mycket teknik innan den är färdig för världen att se. Dels att skapa fungerande pdf-filer och en ePub-fil, dels att få beställningsfunktionen på hemsidan att fungera bra. Det ser säkert enkelt ut utåt men bakom ligger det mycket programmerande och testande. Det har jag inte klarat av själv utan fått hjälp av min äldste son och av maken. Tack!

Att jag skulle skriva en skrivhandbok för släktforskare kom jag på före jul. Då hade jag avslutat den första skrivarkursen i Tjust släktforskarförening i Västervik, och under kursens gång samlat på mig mycket anteckningar, tips och råd till kursdeltagarna. Det var roligt att förmedla vidare av min erfarenhet och kunskap. Vi hade väldigt roligt på kursen. Alla kom igång med sina släktberättelser. Läs mer