Namnskick

Namnskick i äldre tider

Hur man bildar efternamn eller familjenamn skiljer en del åt under olika epoker i vår historia, liksom namnskicket när barnens namn valdes.

I Sverige hade vi patronymikon ungefär fram till sekelskiftet 1900 men det försvann i lag så sent som 1966. Patronymikon innebär att barn får faderns namn som efternamn, det vill säga Johan Perssons son Erik heter Erik Johansson och inte Erik Persson. Döttrarna fick samma namn men med efterledet -dotter. Johan Perssons dotter Anna fick därför heta Anna Johansdotter.

Barnens namn

Det var också vanligt att barn fick samma förnamn som mor- och farföräldrar och det kan därför finnas många som heter Erik Persson och Per Eriksson i en släkt. Det gäller då att se upp med födelseåren så att man inte blandar ihop personerna när man släktforskar. Dessutom var det vanligt att nya syskon i en familj fick döda äldre syskons namn. Dör den första Anna som liten får en senare dotter hennes namn.

Dessutom var variationen på namn inte så stor då som nu. I de flesta svenska släkter finns det nog ett antal som hette Anna Persdotter, Olof Jacobsson, Christina Larsdotter, Hans Larsson med flera mycket vanliga namn. Några namn som vi knappast ser idag, men som jag stött på är till exempel Bryngel, Börta, Helvid och Ellicka för flickor och Barthold, Botel, Grel och Gise för pojkar. Kanske kommer några av dessa namn tillbaka i kommande generationer.

Många barn fick två namn, precis som idag. Men ytterst få präster har markerat vilket namn som är tilltalsnamn, därför vet vi inte vad de kallats, vilket kan tyckas otympligt idag.

Soldatnamnen

soldaterMånga i Sverige i dag har kvar gamla soldatnamn som efternamn. Till exempel är Knall och Snygg inte ovanliga bland dessa. Men många andra namn finns också.

Det var de indelta soldaterna samt båtsmän och dragoner som fick nya namn när de värvades. Det kunde vara ett ord som uttryckte någon egenskap, eller något med militär anknytning eller med koppling till den plats de kom ifrån.

Om soldaten överlevde krigen, eller aldrig kom ut i krigstjänst, och därför till slut blev avskedad så gick oftast namnet i arv till nästa soldat på soldattorpet. Därför är det framför allt i senare tid som soldatnamnen fortsatt som släktnamn, när indelningsverket upphörde.

Mönstringsrullorna med noteringar om alla soldaterna finns tillgängliga för släktforskare via Riksarkivets hemsida.

Läs mer: