Livsberättelse eller släktberättelse

När jag hittat uppgifter om en person från födelse till död kan jag skriva en livsberättelse, som kan ingå som en del i en större släktberättelse. Ett exempel på en sådan är berättelsen om Magni och Ida nedan. Ett annat, kortare, exempel handlar om Greta Caijsa Jacobsdotter som levde på Gotland 1801-1843. Hon är en av de personer jag hittat under uppdragsforskning. Ett tredje exempel är texten om Ingjerd Olsdotter som levde i Floda i Västergötland 1791-1858. I den senare ingår även lite hembygdshistoria. Tyvärr finns det inte bilder till de senare, men så är det ofta när man kommer långt bakåt. Men sådana texter kan kompletteras med miljöbilder från idag.

Magni Jonsson och Ida Johannesdotter
När Magni Jonsson och Ida Johannesdotter kommer till Gotland hösten 1902 är de 31 och 27 år gamla, och har med sig tre barn. Sex barn till föds på Gotland fram till 1912. De kommer från Tingsås församling i Småland, från Bräken där Magni varit torpare på Skärsjörås. I sin ungdom har Magni varit i Danmark för att lära till rättare. Även Ida var där och arbetade som ung 1891, och kanske är det då de träffas.

Ida och Magni på Gotland på 1930-talet.

Magni och Ida gifter sig den 28 mars 1896. Äldsta dottern Sigrid föds i november samma år. Dottern Astrid föds den 26 februari 1899. Efter giftermålet och fram till flytten till Tingsås i oktober 1900 bor de på torpet Bokedal under Gängeskulla i Väckelsångs församling.

Torpet Bokedal som det ser ut idag.

I Bokedal bor Idas halvsyster Augusta Elisabeth, Magnis lillebror Axel Gottfrid och hans lillasyster Ida Amanda hos dem. Från Tingsås följer Augusta Elisabeth med dem till Gotland och får arbete som piga i Hemse.

Magni blir statkarl på Mariedal i Botvalde i Stånga församling vid ankomsten till Gotland. Mellan 1902 och 1917 flyttar familjen, eller byter adress, nio gånger. De flyttar mellan Stånga, Etelhem, Hemse, Eksta och Rone församlingar. Statarfamiljerna bytte boende och arbetsplats i slutet av oktober, under resten av året kunde de inte flytta eller säga upp sig. Ibland flyttar de tillbaka till den gård där de tidigare bott. En sådan gård är Mariedal som hör till Åkelösa i Etelhems församling och till Botvalde i Stånga församling. Det är en och samma gård som ligger precis på gränsen mellan församlingarna. Mariedal är en stor gård med inspektor och rättare, många statarfamiljer, drängar och pigor.  Idag finns det inga hus kvar från den här stora gården, allt är rivet. Bara en liten bod står kvar.

Vid näst sista flyttningen som finns i de tillgängliga kyrkböckerna går flyttlasset till Hägdarve i Rone församling 1913. Där blir Magni slaktare, tidigare har han varit statare under alla åren på Gotland. Efter fyra år flyttar familjen till Etelhem. Senare flyttar Magni och Ida till Kungsängen i Stockholm och alla barnen utom Astrid och Sigrid följer med dit. Magni dör där 1945 och Ida lever till 1963, då hon är nästan 90 år gammal.

Berättelsen om Greta Caijsa på Gotland
Greta Caijsa Jacobsdotter föds den 20 december 1801, dotter till Jacob Larsson och Stina Caijsa Thomasdotter. Hon är ogift när hon föder sin dotter Magdalena 1829. Då skriver prästen ”oäkta” i födelseboken.
Greta Caijsa kommer från Stora Glafves (som heter Gläves idag). Det ligger strax norr om Ronehamn och hör till Burs församling på Gotland.
Hon nöjer sig inte med att bara vara ogift mor utan kräver ut sin rätt av barnafadern. Prästen skriver i födelseboken att hon har lagsökt ”torp. And. A. Westlaus”, det vill säga torparen Anders Andersson i Västerlaus. Det gör att det egentligen kan vara antingen far eller son som är den som gjort henne med barn, för de har samma namn.
1829 är sonen Anders Andersson 23 år gammal och bor hemma. Hans far Anders Andersson är 50 år fyllda. Därför är det kanske sannolikt att det är sonen som haft ihop det med den då 28-åriga Greta Caijsa. Hon gifter sig aldrig med någon av dem, så vi kan inte veta. Däremot gifter hon sig senare med arbetskarlen Peter Bodin på Galtungs grund och får ytterligare ett barn, Christina Johanna, född 1835.
Dottern Magdalena flyttar med till Galtungs när hennes mamma gift sig. Peter Bodin dör på julafton 1837, 33 år gammal, och begravs på nyårsafton. Greta Caijsa dör 1843 i Galtungs och sedan flyttar båda flickorna hem till sin mormor på Stora Glafves. Greta Caijsas död finns inte noterad i död- och begravningsboken, vilket kan innebära att hon antingen bragt sig själv om livet eller drunknat till havs och aldrig återfunnits. De som begått självmord begravdes i ovigd jord vid sidan om kyrkogården och kom aldrig med i begravningsboken, inte heller de som inte begravdes i hemsocknen.
Hon är noterad död 1843 i husförhörslängden och prästen har också antecknat att de båda flickorna flyttat till Stora Glafves samma år.

Ingjerd Olsdotter i Floda
När han föds i april 1834 döps pojken till Sven August och kallas först August men senare Sven. Hans mor är den 42-åriga änkan Ingjerd Olsdotter på Floda bruk. Sven är född oäkta men hans mor gifter sig senare med hans far.
Ingjerds första man Anders Andersson dör i februari året innan Sven föds, av bröstvärk. Det motsvarar förkylning eller är kanske egentligen influensa. De har varit gifta i 14 år och fått två barn, Andreas och Lars. Tidigare har Ingjerd fått en oäkta dotter, Anna Maria, när hon är 22 år och piga på Ekeberg. 20 år senare föder hon Sven Andersson. Hans far är drängen Anders Carlsson på Floda säteri, där bruket ingår.
Floda säteri ligger vid sjön Sävelången och var en av Skallsjö sockens stora egendomar och utgjorde en stor del av dess västliga del. Gården lär ha funnits redan på 1100-talet. 1739 anlades ett kniphammarbruk här, som utökades i början av 1800-talet. Ägaren C. Arvidsson köpte också Högsboholms gård och de båda gårdarna hade samma ägare in på 1900-talet. På 1830-talet var det Gustaf Hofving som ägde egendomarna. Sedan tog brukspatronen Karl von Proschwitz över. Han byggde den stora huvudbyggnaden 1863 och ladugårdarna. Lantbruksarbetare och dagsverkstorpare brukade jorden.
Svens far Anders är bara 27 år när han får barn med den 42-åriga änkan, som alltså är 15 år äldre. De tar ut lysning redan i juli samma år som sonen föds men väntar med att gifta sig till den 28 december. 1837 får de en son till men han dör i späd ålder 1839.
Ingjerd och Anders bor aldrig tillsammans trots att de är gifta, utan de är särbo. Ingjerd bor kvar på Floda bruk och flyttar 1839 med sina barn till torpet Brännet under Skallsjö skattegård, där hon blir inhysehjon. Anders fortsätter som dräng på säteriet och bor för sig själv under de år de är gifta, fram till Ingjerds död 1858. Då gifter han om sig och får ett barn till.
När Sven är 18 år gammal flyttar han hemifrån och blir dräng, och Ingjerd bor kvar på Brännet fram till sin död.
Vid den tiden när Ingjerd är ung och gift första gången, på 1820-talet, är Skallsjö en liten församling med några hundra invånare. Här ligger Floda säteri och bruk, som då ägs av Wilhelm Tham. På bruket finns bokhållare, mjölnare, sågardräng, tre smeder och två smeddrängar, en spikräknare, trädgårdsmästare, skomakare, flera drängar och pigor. Hennes första man Anders är oxdragare på bruket. På 1820-talet finns det ungefär 120 olika boställen, det vill säga gårdar och torp. 40 år senare, när Sven blivit vuxen och gifter sig, finns det över 250 boställen och många fler människor. Floda bruk var ett ganska litet järnbruk som var i drift i 120 år, mellan 1738 och 1858.