På vilka fartyg seglade mormors far? När gick han till sjöss egentligen? Hur var det med det där haveriet utanför Indonesien som det berättades om i släkten? I Kommerskollegiets arkiv på Riksarkivet eller genom sjömanshusarkiven kan man som släktforskare få hjälp att hitta uppgifter om sjöfolk.

Har du en befälhavare eller en redare i din släkt ska du söka i Handelsflottans årsberättelser som finns i Kommerskollegiets arkiv hos Riksarkivet. I årsberättelserna finns uppgifter om vilka som ägde fartyg på en ort, vad fartygen hette och vem som var befälhavare.

Fribrev krävdes för att få fri lejd från pirater ute på haven och via fribrev i arkivet kan man följa ett fartygs resor. Här framgår också vem som är befälhavare och vem som äger fartyget. Fribreven är numrerade och registrerade.

Söker man efter uppgifter om vissa fartyg är det bra att veta dess registreringsnummer och signalbokstäver. I Sveriges Skeppslista hos Riksarkivet kan man identifiera ett fartyg utifrån dess hemmahamn. Bland arkivdokumenten finns till exempel uppgifter om befälhavarens sjökaptensbrev och utbildning, och sjöförklaringar efter olyckor.

Stöter du på ordet kofferdikapten så innebär det kapten på ett handelsfartyg och alltså inte i flottan.

Manskap och befäl

Varje fartyg hade både befäl och manskap. Befälet bestod av kaptenen och styrmännen, senare också maskinchefer. I manskapet seglade jungmän, lättmatroser och matroser. När vi fick ångfartyg och moderna fartyg tillkom en rad yrken på maskinsidan. Dessutom fanns kock eller kocka, kanske en stuart (chef över köket) och senare på 1900-talet också telegrafister.

Arbetade man till sjöss skedde en registrering på ett sjömanshus innan man fick mönstra ut på en båt. Sjömanshus har funnits sedan 1748. Då inrättades ett sjömanshus i Stockholm, för sjömän från hela Sverige. Senare inrättades sjömanshus i Göteborg och i andra stapelstäder längs kusterna.

1961 blev sjömanshusen en del av arbetsförmedlingarna i hamnstäderna. 1969 tog AMS över registret och centraliserade det så att alla sjömän därefter registrerades i Centrala sjömansregistret i Göteborg. Dessa handlingar (från 1969) finns nu arkiverade på landsarkivet i Göteborg.

Sjömanshusarkiven fram till 1969 finns på landsarkiven runt om i landet. Västerviks sjömanshus arkiv finns i Vadstena. Sjömanshusens arkiv är digitaliserade och finns sökbara på SVAR på internet. Ett sjömanshusmuseum finns i Uddevalla.

Sjömanshus och sjöfartsbok

I de lokala sjömanshusens uppgift ingick från 1848 att göra en lista över ett fartygs bemanning, det vill säga de som arbetade ombord. Listan skulle göras innan fartyget lämnade den sista svenska hamnen före en resa till en utrikes hamn. Där skulle listan visas upp för konsulatet och sedan för magistraten vid återkomsten till svensk hamn. Om inte alla på listan fanns med ombord kunde befälhavaren bestraffas.

Att upprätta listan kallades mönstring. 1841 utökades mönstringslistan med fler uppgifter om varje sjöman och kallades nu sjömansrulla. Dessutom fick varje sjöman en sjöfartsbok. Från 1871 registrerades sjömannens alla fartygstjänstgöringar i sjöfartsboken. Via den är det möjligt att följa en enskild sjömans resor från början till slut, på olika fartyg och mellan påmönstrings- och avmönstringshamn. I sjöfartsboken finns också ett signalement.

Sjöfartsboken var den enskilde sjömannens egendom.

Så här kan en sjöfartsbok se ut. Den visar vem jag är och vilka fartyg jag arbetat på. Detta är min egen sjöfartsbok från 1970-talet.

Sjömansregister

I registren antecknades personuppgifter om sjömannen, men också behörighet och sjötid. Sjömannen fick ett eget inskrivningsnummer. Det kan man ibland se i anmärkningskolumnen i husförhörslängden. Numret följde med så länge man arbetade till sjöss.

I inskrivningsregistret finns alla uppgifter, och med hänvisningar till andra dokument. I en kolumn finns noteringar om varje på- och avmönstring inom sjömanshusets distrikt. I en annan kolumn noteras av- och påmönstring i annat distrikt eller via konsulat utomlands. Då är noteringarna siffror med hänvisning till rapporter från dessa distrikt eller konsulat.

Det är inte säkert att sjömannen finns registrerad på sjömanshuset närmast hemorten. Registreringen första gången skedde oftast i den hamnstad där man först mönstrade på ett fartyg. Från och med 1911 skulle alla sjömän registreras på det sjömanshus som var närmast folkbokföringsorten.

Det var bara männen som registrerades hos sjömanshusen, först 1934 började man registrera kvinnor. Kvinnorna fins däremot med i sjömansrullan för fartyget. Det var en hel del kvinnor som arbetade till sjöss redan kring förra sekelskiftet, till exempel som kocka ombord.

Ångfartyget Rubfred från Werkebäcks Ångfartygs AB.

Sjömansrullor

Varje fartyg skulle ha en sjömansrulla, det vill säga en lista över sin besättning. Den skulle alltid vara aktuell, och reviderades efter varje av- och påmönstring. Först krävdes rulla bara för utrikes fart, men sedan också för inrikes fart. Mindre fartyg i inrikes fart hade en manskapsförteckning.

I rullan finns uppgifter om sjömännens namn, födelsetid, födelseort, kyrkobokföringsort, sjömanshus och inskrivningsnummer, påmönstringsort och -tid, förhyrningstid (resans omfattning), befattning ombord, behörighetsbevis (om det finns), löneuppgift, avmönstringsort och -tid samt anledning, hyresavgift och den avmönstrades kvittens.

Sjömansrullorna före 1900 kan vara spridda på många olika sjömanshus. En rulla utfärdad den 1 januari 1900 eller senare är förvarad i det sjömanshusarkiv inom vars distrikt fartyget varit hemmahörande när rullan utfärdades.

På- och avmönstringsliggare

På sjömanshusen fördes liggare över sjömännens på- och avmönstringar inom det egna distriktet. De fördes i kronologisk ordning och varje fartyg för sig. Detta upphörde 1961.

Uppgifterna i liggarna kommer från sjömansrullorna, och det kan ibland förekomma fel, precis som andra uppgifter som är avskrivna från ett original. Via liggarna kan man få fram uppgifter ur sjömansrullorna och sedan gå till originalkällan.

Källa: Sjömanshusmuseet i Uddevalla och Anders Berg från Figeholm

Läs mer:

• Kyrkböcker
• Kartforskning
• Namnskick
• Dödsorsaker